torsdag 9 oktober 2008

Hypermaskulinitet

Det är mycket prat om mansrollen här, och nu kommer ett inlägg till.

Mansrollen i sig är rätt flytande, den kan vara extrem eller mild, det beror på individen. Man är mer eller mindre präglad av mansrollen. Det ingår INTE i mansrollen att vara VÅLDSMAN, VÅLDTÄKTSMAN, BROTTSLING etc, men de egenskaper som krävs för att bli det, krävs också för att leva upp till mansrollen. Kraft, styrka, förträngda känslor etc. Samma rot, olika växter med andra ord.

När mansrollen urartar på det sätt som ofta beskrivs som norm, men som är undantag, kan man kalla det för hypermaskulinitet. Det är en syn på män och manlighet som oftar präglar marginaliserade subkulturer som säg rasistgäng och ghettogäng. Med reservation för att detta självklart inte gäller alla. Även marginaliserade individer kan utveckla hypermaskulinitet om de upplever detta utanförskap i en påverkbar ålder, det är ett sätt att kompensera för den otillräcklighet man känner.

Inga kommentarer: